Infomeny
Svenska
Nederländska (Nederlands)
Finska (Suomi)
Engelska (English)
Mer info…

Allt du behöver veta om menstruation

”Menscykel: en röd trehjuling som alla livmoderbärare får på dagen för sin första mens. Nä, jag skojar bara.” Clara Henry ”Ja jag har mens, hurså?”

 

Vad är menstruation?

Menstruation är en blödning från slidan som kommer ungefär en gång per månad. Den första mensen brukar komma mellan 10-16 års ålder och försvinner i klimakteriet vid ungefär 45-55 års ålder. Den första och sista tiden kan mensen vara oregelbunden och utan den ägglossning som startar i puberteten när äggen börjat mogna.

Redan vid födseln finns ungefär 400 000 anlag till ägg i äggstockarna. Livmoderns slemhinna tjocknar när den förbereder sig för att ett befruktat ägg ska kunna växa fast. Om ägget inte befruktas drar livmodern ihop sig och slemhinnan stöts ut i blödningen ungefär fjorton dagar efter ägglossningen. Processen styrs av hypofysen i hjärnan som skickar ut olika hormoner i blodet.

Du kan få en mindre blödning även om ägget är befruktat. Efter oskyddad sex kan det därför vara bra att göra ett graviditetstest trots blödning om du vill vara helt säker.

Det kan också komma en ofarlig mindre blödning som inte är mens i samband med ägglossning. Om det kommer en blödning i klimakteriet, mer än ett år efter sista mens, kan en läkarkontroll vara bra att göra.

Vad betyder menstruationscykel?

Menstruationscykel är tiden från mensens första dag till första dagen på nästa mens. En menscykel är i genomsnitt 28 dagar men kan variera mellan 21 och 35 dagar. Vad som menas med regelbunden mens kan alltså variera och om du är mycket ung kan det variera ännu mer. Oregelbunden mens innebär att antalet dagar mellan menstruationerna varierar väldigt mycket och att det ibland kan dröja flera månader innan nästa mens.

Menstruationscykeln styrs bland annat av hjärnans hypofys samt äggstockarna som producerar exempelvis östrogen och progesteron. Dessa hormoner påverkar livmodersslemhinnans uppbyggnad och funktion som är basen i menscykelns olika faser.

 

Menstruationscykelns faser och sekret/flytningar

Under menscykeln förändras vätskan som oftast sipprar ut genom slidöppningen, flytningen eller sekretet som det också kallas. Mellan en halv och en tesked vätska kan det bli om dagen, men mängden varierar från person till person och beroende på fas i menscykeln. Att ha sekret/flytning är helt normalt och dessutom nyttigt för slidan som hålls ren genom att bakterier och svamp sköljs bort.

 

Menstruationscykeln kan indelas på olika sätt. En del talar enbart om två faser, follikelfas och lutealfas där ägglossningen är övergången mellan faserna. Här nedan beskrivs menscykeln för tydlighetens skull i fyra faser:

 

  1. Menstruationsfas, ca 3-6 dagar: Om ägget inte blivit befruktat blir nivåerna av östrogen och progesteron så låga att den gamla livmodersslemhinnan blöds ut. Första blödningsdagen är dag 1 i menstruationscykeln.

När mensen väl kommer igång brukar de olika besvär som varit innan att försvinna. I stället kan mensvärken komma. I denna fas har du liten mängd med sekret/flytning och kan trots blodet behöva glidmedel om du ska ha samlag. Tack vare de låga hormonnivåerna är du mest ”dig själv” nu och kan vara väldigt fokuserad.

 

  1. Follikelfas, ca 7-10 dagar: Denna fas börjar också på mensens första dag och pågår fram till ägglossningen. Äggstockarna producerar östrogen så att livmodersslemhinnan växer till sig i väntan på att ett befruktat ägg ska fastna. Mot slutet av fasen finns ett moget ägg i en äggfollikel. Några dagar före ägglossningen stiger östrogennivåerna och påverkar andra hormoner som behövs för ägglossningen. Under denna period ökar blodflödet till hjärnan av östrogenet vilket i sin tur höjer serotoninet, kroppens glädjehormon. I denna fas kan du få dina bästa idéer och kroppen är stark. Sekretet/flytningen från livmodern är vattenliknande några dagar innan ägglossningen, för att sedan förändras i slutet av fasen precis före ägglossningen, och bli mer trådaktigt. Det påminner då om äggvita och bildar ”trådar” när man klämmer ihop litet mellan tummen och pekfingret och sedan lossar på fingrarna. Denna förändring sker för att underlätta för spermierna att komma upp till livmodern och nå ägget när det senare kommer till äggledaren. Det glatta sekretet underlättar också när du har samlag.

 

  1. Ovulering(ägglossningsfas), 3-4 dagar: Äggfollikeln spricker och ägget slungas ut från äggstocken i buken för att fångas upp av närmaste äggledare. Progesteronnivån ökar. Därefter vandrar ägget ned genom äggledaren mot livmodern. Många känner större sexlust just runt ägglossningen. Livmoderslemhinnan växer sig ännu tjockare under dessa tre till fyra dagar. Ägget måste bli befruktat inom 24 timmar efter ägglossningen annars dör det. Efter ägglossningen blir sekretet/flytningen tjockare och krämigare och anses försvåra spermiernas rörlighet.

 

  1. Lutealfasen(premenstruell fas), ca 14 dagar: Äggfollikeln förändras till gulkropp som tillverkar mindre östrogen och mycket progesteron, vilket är de sista förberedelserna hos livmodersslemhinnan för att möta ett befruktat ägg. Om detta inte händer dör gulkroppen och progesteronnivåerna sjunker så att även livmodersslemhinnan dör och runt en vecka senare blöds ut. När mensen är nära blir sekretet/flytningen klistrigt och segt vilket ytterligare försvårar för spermierna. I slutet av denna fas är eventuell PMS och PMSD som värst i och med den hormonella berg- och dalbanan fram tills nästa menscykel inleds. Även om menstruationscykeln är längre än 28 dagar är oftast tiden från ägglossning till mens 14 dagar.

 

Utebliven menstruation – när är risken/chansen för att bli gravid störst?

Har menstruationen inte kommit igång runt 16-17 års ålder kan det vara klokt att kontakta en ungdomsmottagning för undersökning.

Mensen kan hoppa över ett menstillfälle och komma som vanligt månaden efter utan att det är farligt. Efter oskyddat samlag kan utebliven mens betyda att du är gravid och då är det bra att göra ett graviditetstest som bland annat köps på apotek.

Möjligheten att bli gravid är störst vid tiden för ägglossning och ungefär en vecka dessförinnan. Spermierna kan överleva upp till en vecka i äggledaren. Vill du vara helt säker på att inte bli gravid behövs ett preventivmedel, särskilt vid oregelbunden mens.

Om mensen är borta längre ett halvår fastän du inte är gravid ska läkare på vårdcentral eller en gynekologmottagning kontaktas.

Hög stress, överdriven träning och ätstörningar kan försena eller få mensen att utebli. Hormonnivåerna i kroppen kan också påverka.

 

Mensbesvär, mensvärk och mängden blödning

Många har olika besvär under menstruationen medan andra inte märker av den särskilt mycket. Att få ont strax innan mensen börjar, när livmodern drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan, är mycket vanligt. Det liknar de värkar man har när man föder barn fast mildare. Det kan göra ont i nedre delen av magen eller ryggen. Du kan också få huvudvärk, kallsvettas, bli yr och illamående.

Om det gör så ont att du har svårt att fungera som vanligt, ska du kontakta en gynekolog för undersökning. Endometrios, en sjukdom där livmodersslemhinnan finns även på andra ställen, ger svåra smärtor under mensen och behöver behandlas. Även myom, ofarliga muskelknutor, kan öka smärta och blödning.

Mot mensvärk kan du själv prova värme, motion och receptfria värkmediciner. Om de inte hjälper kan en läkare skriva ut starkare smärtstillande läkemedel eller p-piller som kan göra att du helt slipper mens.

Mängden blödning kan variera mycket från person till person. Oftast pågår mensen i tre till sex dagar men det kan variera. Mängden blod kan också variera mycket. Oftast är blödningen under hela perioden mellan 20-80 milliliter, alltså inte ens en deciliter som mest och ofta bara runt en halv. Vid riklig blödning kan det vara bra att kolla ditt blodvärde så att du inte har blodbrist.

 

Att välja mensskydd

Under blödningen används menstruationsskydd som fångar upp blodet på olika sätt beroende på vilket du väljer. Det finns ett antal skydd att välja på såsom: menskopp, bindor, trosskydd och tamponger. Läs mer om mensskydd under fliken Menstruation och mensskydd.

 

PMS och PMDS

Ungefär en tredjedel av alla kvinnor har så kallad premenstruellt syndrom (PMS) som innebär humörsvängningar, svullenhet i kroppen särskilt på magen, ömma bröst och förändrat ätmönster dagarna före mens.

Oftast har du mens i några år innan PMS-besvären börjar. De kan successivt förvärras. Olika teorier finns till varför en del får PMS. Hormonsvängningar har alla under menscykeln men bara en del får PMS. För de flesta är symptomen uthärdliga. För en del kan samtalshjälp, avslappningsövningar och mindfulness vara till hjälp liksom motion och att inte stressa.

Men om det känns outhärdligt från ägglossning och fram till mens, om hela personligheten ändras eller om du lider av depression och ångest som går över när mensen kommer, kan det i stället handla om PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) som drabbar runt fem till åtta procent. Då är det dags att söka läkare eftersom medicinering med antidepressiva medel kan lindra symptomen. Läkemedel som tar bort ägglossning, som exempelvis p-piller kan hjälpa dem som inte påverkas negativt av hormonerna i pillren, liksom vätskedrivande mediciner.

Om du misstänker att du har PMS eller PMDS kan det vara bra att skriva upp dina symptom och hur du mår under några menscykler för att ha med som information till läkaren som troligen kommer att fråga efter den. Om ditt mående är kopplat till mensen så brukar besvären försvinna när den börjar.

Sex under menstruationen

Det går alldeles utmärkt att ha samlag under mensperioden, om du och din partner är överens om det. Det gäller kanske bara att vara mer förberedd än annars med en handduk som fångar upp blodet. Tänk på att det finns en möjlighet att bli gravid även under mens om menscykeln är väldigt kort. Och den kan ju som sagt variera en hel del.

Det går förstås utmärkt att ha sex utan penetration och då använda exempelvis en menskopp som tar hand om blödningen. Läs mer om menskoppar under ”Menstruation och menskopp”. 

 

mens

Prenumerera

Gör som 1,490 andra, prenumerera på vår blogg! Du får med jämna mellanrum tips inom sexologi, produkter och utbildning.

Jag vill ta del av utskick till:
  • Privatpersoner
  • Återförsäljare
  • Vårdpersonal